peka finger åt dom andra och skratta

Saknad kan vara bland det värsta som finns, det skapar liksom en form av ångest som efter en längre tid övergår i panik. Oavsett vad eller vem det är man saknar så går det alltid till på samma sätt, fast på olika nivåer. Så är det i alla fall för mig. Det känns som att jag blir helt förlamad i kroppen, jag vill inte göra något än att ligga ner och tycka synd om mig själv. Tillsist kommer tårarna och jag känner en lättnad, och pressar fram dom. Lättnaden att man kan stanna upp sina känslor en aning. Trots alla man har omkring sig så är ensamheten större än någonsin. Det är nu jag skulle ge allt för att få ha dig hos mig. Jag tänker att det ska hjälpa att göra ngt, tänka på annat lite. Men hur som helst så hamnar jag ändå där i slutet av dagen i sängen och pressar ansiktet mot kudden, och känner att den blir lite fuktig. Vänder på den och känner den kalla sidan mot huden och även den blir lika fuktig. Usch, ska göra ngt åt mig själv nu! känner mig en aning tragisk :)


...

Igår avlivades min katt :( jag och mamma tog över henne för 6 månader sedan och vi har sedan dess märkt att hon inte mått bra av olika anledningar, och nu när vi tog henne till vetrinären sa de att hon var deprimerad och hade problem med urinvägarna och att detta inte skulle gå att göra något åt. Det skulle tydligen vara elakt att låta henne leva. Jag blev så klart sur men kunde inte säga så mkt. Innan mamma tog tog henne dit hon skulle mördas så låg hon ute på balkongen och sola på sin kudde och såg ut att njuta och inte alls att hon behövde avlivas så jag vägrade följa med och behöva se henne lida. Hon hade hela natten legat vid min mage och gosat, visst rev hon mig och väckte mig då och då när jag rörde på mig men det var sån hon var: en bitch! men hon var en sötis, hon lärde sig till och med gilla zorro på slutet!

Resten av dagen var jag med zorro bara för att jag kom på att jag skulle ta vara på tiden med honom. Han börjar bli gammal och naiv som jag är hittar jag knölar hela tiden på honom och tror att det är cancer, men dom försvinner sen. idag hittade jag en ny :(

och igår skulle tom komma hem, bara det att hela sveriges och norra europas flygtrafik äv avstängd! det går ju jättedåligt för mig nu :( plus att jag kanske inte kan följa med mina små vänner till Kos! Fy fasen!

hoppas ni har det bra iaf!

hej igen B-)

ojojoj, nu var det länge sedan jag skrev i bloggen. Det har varit så mycket och har haft annat att tänka på :) nu börjar ju i alla fall våren komma och snön är nästan borta, vilket är helt fantastiskt. Man blir ju så glad när man vaknar på morgonen och ser att det är ljust och att solen dessutom smiter in.
Lovet var skönt och jag hann verkligen vila mycket. Det kändes ju verkligen som en lättnad när hela projektarbetet var klart och man kunde lämna det bakom sig. Påskhelgen blev mysig med familjen, jag hann shoppa lite med lille brorsan och jobba sen blev det snowboard i Trysil. Det var verkligen underbart väder och det gick fort att komma in i åkandet igen. Dock var jag sjuk hela lovet och är fortfarande det, men som tur är börjar det släppa mer och mer.
Denna vecka ska jag sova hos mamma. Ska bli väldigt skön att slippa resorna. Imorn blir det utgång med de bästa <3 torsdag kommer tomsi hem och på lördag blir det utgång igen :)


Tänkte tipsa er som har lite koll på min familj och vill följa min låtsasbror fredrik och hans flickväns blogg när de reser runt i världen i 5 månader. Bloggen heter http://kajzafredrik.blogg.se

ha en bra kväll!


RSS 2.0